Golf går som sagt ut på att slå så få slag som möjligt. Det vet alla. Men har du verkligen funderat över hur du ska träna för att sänka dina scorer? Vad bör du prioritera i din träning? Var finns det flest slag att kapa? Var lägger du flest onödiga slag?

Ett bra sätt att fÃ¥ svar pÃ¥ sÃ¥dana frÃ¥gor är att föra rondanalyser. Genom dessa kommer du sannolikt att fÃ¥ reda pÃ¥ att du slÃ¥r ca 70% av slagen frÃ¥n avstÃ¥nd inom 120m frÃ¥n flaggan och merparten av dessa är puttar. Du kommer ocksÃ¥ fÃ¥ reda pÃ¥ att ca 15% av slagen läggs pÃ¥ lÃ¥nga utslag, dvs pÃ¥ par 4 och par 5-hÃ¥l. När det nu är sÃ¥; finns det dÃ¥ nÃ¥gon anledning att inte fördela träningen pÃ¥ samma sätt, dvs 70% pÃ¥ slag som är kortare än 120 m och 15% pÃ¥ utslag, dvs drivar, spoon och järn 1. Resterande träning kan läggas pÃ¥ mellan- och lÃ¥nga järnklubbor och bör fördelas mellan ”normala” slag och slag frÃ¥n konstiga lägen; ruffslag, skruvade slag osv. Tränar du sÃ¥?

Den som inte lägger minst 70% av sin träning på slag kortare än 120 meter kan aldrig säga att han gör allt för att bli en bra golfspelare.

Hade man haft obegränsat med tid att träna hade ju detta inte varit något problem. Men nu är det inte så. Därför måste man göra prioriteringar i sin träning och då är det självklart bäst att prioritera sådana slag som kommer att sänka din score mest.

Hur viktiga är egentligen utslagen? Givetvis är utslagen mycket viktiga. Det kan räcka med att slÃ¥ nÃ¥gra dÃ¥liga utslag för att förstöra en hel score. Samtidigt är det lÃ¥ngt frÃ¥n säkert att man scorar bra bara för att man slÃ¥r bra utslag. Man gör ju inte birdies med drivern. Oftast gör man dem med puttern eller genom att lägga ett inspel ”dead” intill flaggan. Med detta resonemang är det lätt att inse att det viktiga är att inte slÃ¥ bort nÃ¥gra utslag helt och att ha ett bra närspel. Det som är viktigt är alltsÃ¥ att sätta bollen i spel pÃ¥ ett bra sätt pÃ¥ varje hÃ¥l. Det bästa kanske därför inte är att använda drivern hela tiden. MÃ¥nga gÃ¥nger kanske man tjänar pÃ¥ att ta det säkra före det osäkra. Golf handlar ju mycket om att göra sÃ¥ fÃ¥ misstag som möjligt.

Samtidigt som jag säger att det är bra att ta det säkra före det osäkra och att det bästa är att sätta bollen i spel på ett bra sätt, måste man vara medveten om att det är en oerhörd fördel att kunna slå långt. Många av de som ligger högst på världsrankingen är extrema long-hitters, Tiger Woods, Greg Norman och Ernie Els till exempel. Det är tydligt att långa utslag är viktigt om man vill nå världseliten. En anledning till att det är så är att världsrankingen är uppbyggd så att spelare som vinner då och då, men spelar dåligt ganska ofta, gynnas framför de som spelar halvbra hela tiden. Man spelar ju in mer prispengar om man vinner två gånger om året och missar cuten i resten av tävlingarna än om man kommer runt 20:e plats i varje tävling. De spelare som slår riktigt långt kan scora oerhört lågt om utslagen stämmer bra en hel tävling, men ofta gör de några misstag per rond, vilket kan förstöra en tävling totalt. I de flesta tävlingar är det någon long-hitter som har det rätta flytet och scorar bra, vilke t l eder till att de som inte slår så långt får nöja sig med placeringarna bakom. Under svåra förhållanden, om det t ex regnar eller blåser mycket, är det däremot svårare för de som slår långt. De får svårt att hela tiden ha bollen i spel. Därför vinner ofta spelare som Langer och Kite sådana tävlingar. Det samma gäller tävlingar på banor där inte långa utlag gynnas så mycket, t ex smala banor med mycket ruff.

Kort sagt; om man vill ligga högt på världsrankingen är det bättre att ha en bra bästa-nivå och hög snittscore än att ha en låg snittscore och en sämre bästa-nivå. Därmed gynnas long-hitters. Vilken typ av spelare vill du bli? En spelare som lyckas mycket bra ibland, men spelar dåligt ofta eller en spelare som spelar ganska bra hela tiden? Det bästa kanske är ett mellanting. Att träna mycket på att slå långa drivar och att spela taktiskt på tävlingar.

Det finns även andra delar i golfträningen där man måste göra prioriteringar. Man måste t ex välja hur mycket tid man ska lägga på teknikträning jämfört med målträning. Med teknikträning menar jag den träning där du tränar på detaljer i svingen och koncentrerar dig på tekniken. Med målträning menar jag den träning där du låter automatiken styra och du är omedveten om hur du gör. Man kan inte träna dessa saker samtidigt. Man kan träna båda sakerna under ett träningspass, men som sagt inte samtidigt. Därför måste du välja vilket du ska träna mest på.

Som jag ser det är valet inte svårt. När man tävlar ska man låta automatiken styra och man ska ju träna som man tävlar. Därför är det logiskt att man lägger den mesta träningstiden på målträning. Det är också så att när du blir nervös kommer du att börja svinga på det sätt som är mest och djupast inlärt. Om det är tekniktänkande och koncentration på svingen som är mest inlärt kommer tekniktänkandet att komma fram när du är nervös. Men om det är den automatiska svingen som är mest inlärd kommer den att träda fram i en sådan situation. Eftersom det är så bör minst 60% av träningen ägnas åt målträning.

Minst 60 % av träningen bör vara målträning - annars kommer tekniktänkandet fram i pressade situationer.

av Fredrik Wetterstrand